I fredags tog vi farväl av Zelma. Min älskade lilla lurvboll, eller ska jag säga smörblomma kanske?
Jag kommer så väl ihåg när vi fick dig, när vi räddade dig. När jag gick i lågstadiet satt det en lapp uppe på en av ytterdörrarna, en lärares dotter hade blivit akut allergisk och någon annan behövde ta hand om dig. En dag var lappen borta och mamma frågade om något tagit hand om katten - avlivning var inbokad. Aldrig. Vi tar henne! sa mamma. Jag gick runt med dig på skolgården i koppel och du var den finaste katt jag någonsin skådat. Jag var så stolt.
Du har haft ett fantastiskt liv och blivit bortskämd på alla sätt och vis, som du förtjänade. Du blev 21 år gammal, vilket motsvarar närmare 100 år i människoår. Nu får du svansa runt där uppe i himmlen.
Vad jag kommer att sakna dig, Zelma, min lilla smörblomma ♥
0 kommentar(er)
