Jag har varit med om något fantastiskt nu i veckan, en av de bästa sakerna som en lärare kan vara med om. Jag har fått se en elev knäcka läskoden!
Vi diskuterade i en av färggrupperna om vad vi trodde en bok skulle handla om utifrån bilden på framsidan. Jag ville visa bilden via apple-tv'n för att alla skulle se bättre. Tekniken strulade om och om igen, och mitt tålamod var nått, nu var det också aningen surrigt i klassrummet. Jag valde istället att skriva ordet "bok" i mindemapen, istället för bilden på bokens framsida. Barnen pratade i munnen på varandra och jag var på snudd till att säga till ordentligt.. plötsligt hör jag en elev sitta och ljuda bokstav för bokstav: b.. o.. k.. - "Det står ju bok!".
Jag var så häpen och glad på samma gång, hände verkligen detta precis? Jag var inte riktigt säker, så dagen därpå tog jag eleven åt sidan och lade fram tre lappar med olika ord på: bok, sol och hus. Utan att ljuda säger eleven de två första orden, sedan klurar eleven ut att det står hus på den tredje genom att ljuda ihop och sedan säga det som helhet! Jag frågade hur länge eleven kunnat läsa, och h*n visste inte. Vi var båda så glada och high-fiveade! H*n hoppade ut ur rummet och berättade glatt för kompisar och andra lärare: "Jag kan läsa! Jag kan läsa!".
Några av mina elever har redan knäckt koden, men jag har aldrig fått vara med när det väl händer. Jag är så glad att jag fått vara med och lära eleven att läsa, men speciellt nöjd och stolt är jag över att få vara med när polletten föll ner och läskoden knäcktes. UNDERBART! Åh, vad jag älskar mitt jobb! ♥
0 kommentar(er)
