Amanda

Denna månad är ju för sjutton snart slut, vad händer? Snart går ju mina elever på sommarlov!

 

Egentligen har det väl inte hänt så mycket med vardagen, men Leo alltså. Vad det går framåt allting! Jag är så imponerad. Kanske är småsaker för andra, men jag lovar. Han har liksom blivit så social, pratar (på sitt sätt), säger mamma, eller snarare "mamamama" när han är arg och så vände han sig från rygg till mage på din 5-månadersdag! Sedan kan jag ju även berätta att han tar sig framåt, vet inte om det räknas som att krypa, mer hasa? Fast oj, vad tid det tar, haha!

 

Jag har gått och blivit en sådan där mamma som jag fruktade  att bli, en som vill prata barn, visa bilder på sitt barn och är helt besatt av sitt barn. Japp. Så skulle jag ju inte bli, tänkte jag, men här är jag och är precis det. Kanske inte så konstigt? Ni får säga till om det blir för mycket!

 

Under denna månad har det blivit fler promenader och man vågar sig ut lite mer nu. Jag är fortfarande rätt nojig över detta, känner inte för att ha folk hemma hos oss.. det är liksom min fristad på något vis. Ska man ses så får man göra det utomhus!

 

Förresten har jag börjat odla lite! Jag tänkte att det behövs en hobby. Så, en dag fick jag för mig att köpa frön och jord. Det ska bli tomater, sockerärtor och chili. Det har minsann hänt lite ändå och jag är nöjd. Sedan insåg jag både det ena och det andra - chillin och tomaterna såddes på tok för sent, och sockerärtorna såddes för tätt intill varandra. Men lika glad är jag för det! Ändå kul att se utvecklingen framåt på något vis.

 

Denna månad firade vi även elva år tillsammans. Tanken från början var en picknik, men med tanke på at det regnade så blev det trerätters hemma. Så mysigt! Tänk vad vi varit med om under alla dessa år och så nu med vår fantastiska son. Jag älskar dig, Fredrik - jag älskar oss. ♥